Ärr
Skadat dig? Kejsarsnitt? Det finns olika orsaker till oönskad ärrvävnad.
Ärrbildning är en naturlig del i läkningsprocessen efter en skada orsakad av exempelvis kirurgi, kejsarsnitt, olycka eller en infektion. Vi har alla åtminstone ett ställe på kroppen där ärrvävnad påminner oss om olika livshändelser. Vissa ärr störs man inte av medan andra kan se både fula ut och klia eller strama vilket leder till att man vill hitta ett lätt och smärtfritt behandlingssätt att få bort sitt ärr.
Vad många inte vet är att det går att påverka ärrets utseende och göra det mindre synligt genom att ta hand om nybildad ärrvävnad på rätt sätt under läkningen. Om man ska genomgå ett planerat ingrepp som kommer att resultera i ett ärr kan det vara värdefullt att planera redan innan för hur man vill behandla ärrvävnaden och diskutera detta med behandlande läkare.
Förberedelser för uppkommen ärrvävnad
- När det handlar om ärrvävnad som uppkommit efter en olycka gäller det att vara förberedd med rätt produkter i hemmet.
- Alla småbarnsföräldrar borde ha minst en ärrbehandlingsprodukt i medicinskåpet.
- En olycka händer lätt, kan man förhindra att barnet får ett tråkigt minne efter en incident så är det mycket värt.
Hur bildas ärrvävnad?
Ärrvävnad bildas genom att kroppen producerar fibrös vävnad, bl.a. kollagen, för att reparera det skadade området. Den nya vävnaden skiljer sig från den ursprungliga huden och är känsligare för solbestrålning (UV-strålning), varför våra produkter innehåller solskyddsfaktor. Svettkörtlar och hårsäckar saknas vilket även gör ärret mindre motståndskraftigt och känsligare för temperaturförändringar. Den normala ärrbildningsprocessen tar minst ett år där ärret går från att vara rött, eventuellt kliande och hårt till att bli ett mjukare och ljusare ärr.
-
-
-
-
Rea!
Improscar Stick – Night & Day Dual Pack
Det ursprungliga priset var: 795 kr.699 krDet nuvarande priset är: 699 kr.
Ärrtyper
Hypertrofiskt Ärr
Ärrets utseende är inte alltid kopplat till hur stort såret var från början utan beror på en rad individuella faktorer.
Hypertrofiska ärr innebär ett överflöd av ärrvävnad begränsat till den ursprungliga sårytan. Hypertrofiska ärr är ofta röda, upphöjda och det kan strama och klia i huden. Denna ärrtyp är vanligare hos barn och ungdomar och uppstår vanligen på rörliga kroppsdelar där huden ofta böjs och sträcks. Hypertrofiska ärr kan ibland övergå till ett vanligt linjärt ärr med tiden, särskilt med rätt ärrbehandling.
Keloid
Keloider påminner om hypertrofiska ärr men är större eftersom ärrvävnaden även växer utanför den ursprungliga sårytan. Ibland bildas keloiden en lång tid efter att skadan uppstod. Hud med mörkt pigment är mer utsatt för keloidbildning än ljus hud och likaså kan ålder, lokalisation och hormonella faktorer spela in. Tonåringar och unga vuxna har en högre omsättning av kollagen och det är därför vanligare att de bildar keloider än äldre personer. Vissa kroppsdelar löper högre risk att drabbas av keloider så som övre bål, axlar och halsregion. Huden är också mer utsatt för keloidbildning i anslutning till en graviditet.
Hur behandlas ärrvävnad?
Ett ärr efter en skada går aldrig att helt ta bort men man kan minska synligheten av ärret med rätt eftervård. Det första steget efter en uppkommen sårskada är att se till att såret rengörs och därefter sluter sig. Det är mycket viktigt för att minimera risken för inflammation och infektion då det annars kan förvärra slutresultatet. När såret slutit sig kan passande förband användas för att påskynda ärrläkningsprocessen och skydda den nyligen förslutna sårytan.
Generell förebyggande ärrbehandling inkluderar solskydd, mjukgörning och fuktighetsbevaring. Medicinskt silikon anses som förstahandsbehandling vid alla ärrtyper och kan användas direkt när såret är läkt och det bildats ny hud. Eftersom ärret behöver lång tid på sig att bli helt ”moget” är det viktigt att skydda det från solexponering genom att använda täckande kläder och/eller solskydd. Risken finns annars att ärret blir missfärgat. Det kan bli mörkare eller ljusare än intilliggande hud på grund av att mängden melanin i ärret skiljer sig från övrig hud. Ärrvävnad ska också hållas mjukt och återfuktad under så stor del av dygnet som möjligt för att minska den vätskeförlust som annars sker genom ärrvävnaden. Genom att använda produkter som innehåller silikon kan fuktförlusten förhindras och vätskenivån i ärret normaliseras.
Vid större sårskador, så som en större brännskada finns det studier som tyder på att tryckförband kan vara fördelaktigt på ärrvävnad. Speciella tryckförband erhålls och utprovas vanligen på specialistklinik. Denna typ av förband används ofta i kombination med ett silikonskikt för att bibehålla hudens fuktbalans.
Andra typer av ärrbehandlingar kan inkludera laser, slipning och frysning. Vid dessa behandlingar kan medicinskt silikon fungera som ett komplement för att säkerställa optimalt slutresultat.
Rekommendationer vid ärrbehandling
Europeiska riktlinjer för ärrbehandling, 2014 (1)
Linjära ärr orsakade av kirurgi eller olycka
Solskydd i kombination med silikon
Utbredda hypertrofiska ärr orsakade av brännskada, olycka eller infektion
Undvik solexponering (använd solskydd)
Silikon + kompression
Mjukgörande, sjukgymnastik kan hjälpa
Keloider
Undvik solexponering (använd solskydd)
Silikon + kompression
Mjukgörande
För samtliga ärr ska effekten av nuvarande behandling utvärderas efter 2 – 3 månader.
För linjära ”normala” ärr kan silikonbehandlingen fortgå så länge som ärret svarar på behandlingen. Ärr kan behöva upp till ett år eller längre innan det är helt inaktivt.
Ett hypertrofiskt ärr eller en keloid som inte svarar på enbart silikonbehandling kan behöva kombineras med behandling av exempelvis kortikosteroid-injektioner. Detta beslut tas av en läkare.
Silikoner vid ärrbehandling
Medicinska silikoner har använts sedan 1980-talet och har en väldokumenterad effekt och säkerhet vid ärrbehandling (2) (3) (4) (5) (6). Silikonet slätar ut, mjukar upp och gör ärret mindre synligt. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd men den gällande teorin är att när silikon appliceras på huden bildas en vattenresistent hinna som skyddar ärret och återställer vätskebalansen. Silikonhinnan släpper igenom syre vilket gör att huden kan fortsätta andas och det är en bidragande faktor till att ärret hålls återfuktat. Silikon är en mycket stor molekyl som inte kan tränga igenom huden och tas upp av kroppen.
Medicinska silikonprodukter finns i flera utföranden där silikongel, silikonstift och silikonplattor är de vanligast förekommande. I en direkt jämförande studie mellan silikonplatta och silikongel har de olika behandlingsformerna visat sig vara lika effektiva (7). Stiftet är en vidareutveckling för att ytterligare förenkla appliceringen av silikonet. Man kan välja produkt efter var på kroppen ärret sitter och hur stort det är. För släta kroppsytor som ska täckas med kläder kan silikonplattor vara lämpligt. Plattan ger samtidigt ett skydd mot eventuellt skav från klädesplagg.
För att få önskad effekt bör ärret vara täckt av silikon under så stor del av dygnet som möjligt. Om ärret kommer exponeras för sol är det viktigt att man väljer en silikonprodukt som också innehåller solskydd. För att få optimalt resultat av sin ärrbehandling ska man välja den produktform som bäst passar ens egen livsstil och det ärr man vill behandla så att chansen att man fullföljer behandlingen är som störst.
De biverkningar som patienter har upplevt vid silikonbehandling är kopplade till plattor då dessa kan skapa värmeutslag, illaluktande och uppluckrad hud (8). En del varianter av plattor måste tejpas för att hållas på plats. Det ökar risken ytterligare att ärret blir instängt och att huden irriteras. Det är mycket ovanligt att bieffekter rapporteras med silikongel eller silikonstift.
Referenser:
1. Management of scars: updated practical guidelines and use of silicones. Meaume S, Le Pillouer-Prost A, Richert B, Roseeuw D, Vadoud J. s.l. : Eur J Dermatol, 2014, Vols. Jul-Aug;24(4):435-43.
2. A randomized, placebo-controlled, double-blind, prospective clinical trial of silicone gel in prevention of hypertrophic scar development in median sternotomy wound. Chan KY, Lau CL, Adeeb SM, Somasundaram S, Nasir-Zahari M. : Plast Reconstr Surg, 2005, Vol. Sep 15;116(4):1013-20.
3. A randomized controlled trial of hydrocolloid dressing in the treatment of hypertrophic scars and keloids. Phillips TJ, Gerstein AD, Lordan V. : Dermatol Surg, 1996, Vol. Sep;22(9):775-8.
4. Prevention of hypertrophic scars and keloids by the prophylactic use of topical silicone gel sheets following a surgical procedure in an office setting. Gold MH, Foster TD, Adair MA, Burlison K, Lewis T. : Dermatol Surg, 2001, Vol. Jul;27(7):641-4.
5. Topical Silicone Sheet Application in the Treatment of Hypertrophic Scars and Keloids. Westra I, Pham H, Niessen FB. : J Clin Aesthet Dermatol, 2016, Vol. Oct;9(10):28-35.
6. Comparison of efficacy of silicone gel, silicone gel sheeting, and topical onion extract including heparin and allantoin for the treatment of postburn hypertrophic scars. Karagoz H, Yuksel F, Ulkur E, Evinc R. : Burns, 2009, Vol. Dec;35(8):1097-103.
7. Does the form of dressings matter?: A comparison of the efficacy in the management of postoperative scars between silicone sheets and silicone gel: a randomized controlled trial. Lin YS, Ting PS, Hsu KC. : Medicine (Baltimore), 2018, Vol. Aug;97(32).
8. Prevention of postsurgical scars: comparsion of efficacy and convenience between silicone gel sheet and topical silicone gel. Kim SM, Choi JS, Lee JH, Kim YJ, Jun YJ. : J Korean Med Sci, 2014, Vol. Nov;29 Suppl 3:S249-53.
